Anpassad förvaltning
En anpassad förvaltning innebär att anpassa sig till förändrande förhållanden. Skogar, jordbruksmark, sjöar och andra vattendrag förändras mer eller mindra hela tiden. Mänsklig påverkan eller naturliga orsaker kan leda till att vissa arter ökar eller minskar i antal och utbredning. Grunden för anpassad förvaltning är en process i flera steg;
- Kunskap om vattnet: ,Vilka arter finns? – Hur stora är bestånden? Vilka samband och drivkrafter kan vi ana/se?
- Målsättning med förvaltning: Kvantitativa mål,hur många individer?, Kvalititativa mål – hur mår fiskebestånden? Fiskttryck?
- Vilka åtgärder ska vidtas: Experiment och hypotser: vart står vi? Vart vill vi? Hur når vi dit?
- Planmässiga iaktagelser: I vilken utsträckning kan vi se förändringar?
- Utvärdering – Har åtgärderna fått önskad effekt?
Vad vi vill åstadkomma genom den skötselplan med tillhörande åtgärdsprogram som vi utarbetat är att tillämpa ovan relaterade process
Miljön styr fiskeproduktion och uttag
Fiskeproduktionen i ett vatten är beroende av en rad faktorer som kan delas in i fem huvudtyper
- Klimat (temperatur, vattenflöde)
- Avrinningsområdets bördighet(vattenkvalitet,närsalter)
- Morfologi (sjöns utseende, vattendragets lutning, vattenomsättning)
- Förekommande arter
- Nyttjande
Av den totala fiskeproduktioneni en sjö under ett år kan endast en mindre del fiskas upp. Beroende på typ av vatten och fiskebestånd ligger ett uthålligt upptag på 10 – 30 procent av den årliga produktionen. Tex i en sjö som producerar 1000 kg gädda per år kan 100 – 300 kg gädda årligen fiskas ur sjön utan att fiskeprodutionen störs. Däremot kan storleksfördelningen ändras utan effekt på fiskeproduktionen.
Hur hårt ett bestånd kan skattas beror alltså på många faktorer. Fiskeproduktionen kan beräknas genom standardiserade provfisken och åldersbestämning.
Genom den enkät vi genomfört för år 2012 så har vi tagit ett första steg i riktning att förstå hur mycket som produceras och hur mycket vi kan skörda.
Fiskevårdsföreningar – Fiskevårdsområden – Fiskevårdsområdesföreningar
Ar 1913 antogs den första lagen om gemensamhetsfiske och vid samma tid började det bildas fiskevårdsföreningar. Lagen var i bruk fram till 1960. Den ersattes av den första lagen om fiskevårdsområden.
Då började allt fler fiskevårdsföreningar att ombildas till fiskevårdsområdesföreningar för förvaltning av fisket. Det blev då möjligt att göra en fördelning av fisket mellan delägarna och även att upplåta fiske till allmänheten. Processen med att bilda föreningar var dock omständig och därför reviderades lagen.
En nya lag om fiskevårdsområdesföreningar trädde i kraft 1982. Fiskerättsägarna har genom denna lag om fiskevårdområdesföreningar stora möjligheter och stort ansvar för att forma verksamheten efter egna förutsättningar och önskemål.
Målen med fiskvårdsområden är att
- Förvalta fiskeresursen
- Erbjuda allmänheten möjligheter att fiska
Fiskevårdsområdesföreningar och dess nätverk har goda förutsättningar att lyckas med en anpassad förvaltning. Förändringar i sjöar och vattendrag observeras ofta först bland dem som utnyttjar vattnen och som lever nära, vilket oftast medlemmarna gör. Lokala fiskerättsägare som har bott länge på orten har ofta både historik och lokal kunskap om området och dess vatten. Om den kunskapen används i förvaltningen av sjöar och vattendrag och om föreningen provar nya metoder utifrån sina erfarenheter så utvecklas kunskapsbasen hela tiden.
Det är så vi försöker fungera som förening när vi sköter Molkomsjön.
Fiskerätt
Ägande av fiskrätt är skilt från ägande av vatten och strand. Det innebär att man inte automatiskt är fiskerättsägare för att man äger en bit av en sjö eller en bit av en strand. För att ha fiskerätt måste denna rättighet vara inskriven i fastighetsregistret. Det räcker alltså inte att fiske nämns i köpekontraktet. Förändringar av fiskerätt kan endast ske genom förrättning av Lantmäteriet.
Fiskerätten följer en bys gränser. Man kan alltså ha fiskerätt utan att ha strandrätt eller vattenrätt och man kan ha fiskrätt utanför en annan fastighets strand. Är fisket oskiftat har man rätt till fiske överallt i byns fiskevatten oavsett utanför vilken fastighet den ligger.
I samband med att ett fiskvårdsområde bildas görs en fiskerättsutredning och en fiskerätts förteckning arbetas fram. Dessa handlingar redovisar vilka fastigheter som har fiskerätt i fiskevårdsomnrådet, om fiskerätten är enskild (skiftad) eller samfälld ( oskiftad) och hur stor andel som respektive fastighet har av fiskevårdområdets fiskevatten.
Lantmäteriverket har på vårt uppdrag nyligen uppdaterat fiskerättsregistret för Molkomsjön och är en bilaga till den utvecklade skötselplanen.